Aj aj aj

Nu visas arkiv för kategorin Aj aj aj.

Total fokus har det ju varit på Edwin av förklarliga själ, såpass fokus så att jag glömt av mig själv *hmm*

Jag märkte redan för någon vecka sen att jag fått en stor knöl under mitt ärr efter kejsarsnittet. Knölen är nästan lika stor som ett ägg. Jag visade Micke när jag hittade den och han kände och klämde. Det gjorde ju inte ont och Micke sa att det kanske är bindväv eller nått som svullnat. Jag brydde mig inte så mycket, tyckte bara att det var lite konstigt. Samtidigt så har jag ju nämt tidigt för Micke att det bränner just på den sidan av ärret när jag gör vissa rörelser. Känslan är ungefär som att såret spricker, eller att man skär sig på en vass kniv eller nått.

Igår så kände jag hur ömt min hud upp på mage har blivit, ända från mitt ärr och upp på magen mot naveln. Ömheten ligger enbart på själva huden :-( När jag la mig så kände jag återigen på magen och på mitt ärr, då märkte jag fler knölar *orolig* Då började ju mina tankar åka runt… CANCER CANCER CANCER… Ja jag vet att det är lite drastiska tankar, men jag blev så jävla rädd :-( Jag låg i sängen, tårarna rann och jag började fundera sjuka tankar. Dessutom så ömmar det nu oxå, det gjorde det ju inte innan *gnäller*

Idag har jag, efter Mickes tjat, ringt och fått en tid på måndag för att kolla vad detta kan vara. Barnmorskan jag pratade med tyckte inte att det lät bra, men eftersom jag inte har feber så tyckte hon att jag kunde ta en tid på måndag istället för att åka in akut idag och sitta och tokvänta idag. Får jag feber i helgen så måste jag åka in akut till Specialist Förlossningen där de får hjälpa mig.

Dessutom upptäckte jag en svullnad i nedre käken på vänster sida. Jag har ju aldrig haft tandvärk, och jag har bara lagat ett hål. Nu skulle det ju inte förvåna mig om jag vaknar upp med världens tandvärk i helgen oxå. Kinden svullnar upp till en tennisboll och man får så ont så man inte vet vad man ska göra… Tjooohoo *suck* Nu har det ju inte blivit så som tur är, men man ser en lite svullnad på vänster sida :-(

Härligt mitt i allt detta är ju nu att Micke är i Stockholm denna helgen… Lite bad tajming, men men… Thats life!!!

Taggar:

Lördagen var en jobbig lördag för vår 11 dagar gamla Edwin… vi var åter på Barnakuten :-(

Vi fick denna gång träffa en fantastisk bra läkare. Mjuk och varm, omtänksam mot Edwin och gav oss mycket information om undersökningar, resultat osv… Dock blev dagen på akuten mycket lång, ungefär 7 timmar *suckar*

Vi var på akuten ca klockan 11 på förmiddagen. Där fick vi vänta ca 2 timmar innan vi fick träffa läkaren. Där innan fick vi sitta och vänta på ett eget rum, vi delade väntrum med krupphostande barn + ett RS-smittat barn *morrar* Det kändes inte helt ok kan jag säga… Vi fick väga Edwin igen, där hamnade vi på +100g sen torsdagen, men sen kissade och bajsade Edwin så sköterskan sa att vi hamnade antagligen på samma vikt som torsdagen. Så kanske att han har stannat av i viktnedgången iaf :-)

När vi väl får träffa läkaren så berättar hon att urinpunktionen som gjordes av ”Dr Snurrig” på fredagen visade bakterier och ”smuts” som inte kan finnas i en urinblåsa :-( Jag berättade då för läkaren att ”Dr Snurrig” inte rengjorde Edwin inför punktionen, endast Emla-salvan torkades av… så pga detta så kom det antagligen med smuts in i blåsan *morrar och fräser*

Läkaren sa att det måste göras en ny urinpunktion + att vi gärna får försöka fånga upp kiss när Edwin kissar nästa gång. Dessutom behövdes nya blodprov för dagen innan hade sköterskan tagit för lite blod för att kunna göra alla tester *dubbelsuck* Hur kan en läkare och sköterska vara så klumpiga i sin hantering av ett litet barn, så jävla respektlöst. Kort och gott så visar det ju sig att fredagens akutbesök varit helt meningslöst då alla provtagningar inte gett något resultat, endast smärta och gråt för Edwin…

Edwin förbereddes återigen för en urinpunktion, han emlades och även ett nytt stick i stortån togs för att få blod till ett nytt prov. Detta blodprovet visade sig lite senare vara förstört pga att blodet pressats ut för hårt när det gjordes. Många röda blodkroppar (eller blodplättar, minns ej) hade pressats sönder och då kan man inte använda blodet. Så vi fick gå direkt till barn-lab istället där stack Edwin igen, då i hälen… Mammahjärtat smärtade och Edwin skrek  :-(

Innan besöket på barn-lab så gjordes urinpunktionen. Tyvärr hade Edwin kissat 20 minuter innan (det kisset hann vi få i en mugg, en del iaf) så punktionen blev resultatlös, ingen urin i blåsan. Det bestämdes att en ny punktion skulle göras om dryga timmen. Då lyckades de få ut urin för att sedan skicka detta vidare till odling.

Sen följde dagen av otrolig väntan… väntan på att få höra om vad blodprovet sa + snabbkollen av urinet.

Tillslut kom läkaren, hon berättade att Edwins resultat var bra. Inga bakterier i urinen (snabbkollen), gulsots-värdet hade minskat från 270 (i torsdags) till 230, njurar och levervärde var oxå bra. Nu behövde vi bara få reda på odlingen på urinet och det resultatet har vi fått idag, söndag. INGA BAKTERIER :-)

Underbart, vi är så glada.

Läkaren sa till oss att varför Edwin gått ner är antagligen pga att han varit så gul. Kroppen har inte kunnat ta åt sig näringen. Men nu ska jag amma mycket + ge lite tillägg så kommer resten av det gula att åka med i avföringen. Ju mer han äter desto lättare rensas kroppen… Vi ska fortsätta med att kontrollväga Edwin på BVC för att se så att hans viktnedgång stannar upp. Läkaren var helt övertygad om att han kommer vända nu när han får äta lite extra + gulsotsvärdet går nedåt.

Edwin har haft tre otroligt tuffa dagar, och vi föräldrar har stått maktlösa brevid och oroat oss så fruktansvärt :-( Vår älskade pojke har fått stå ut med många stick, en vårdslös snurrig läkare och mycket obehag. Edwin har varit otroligt orolig sen igår, lördag, skrikit mycket, svårt att koppla av utan min närhet. Jag hoppas verkligen att detta vänder och att min och Mickes närhet får Edwin att känna sig trygg igen.

Taggar: , ,

Vid klockan 11 idag ringde vi läkaren som vi skulle. Inte blev vi speciellt förvånade när han svamlade och hade problem att hitta provsvaren till Edwin. Tillslut sa han att han skulle ringa tillbaka till oss *suck* Dryga timmen senare ringde han, sa att vi måste komma in omgående då det visar att Edwin har bakterier i sin urin. Han började prata om läggas in på avdelning, antibiotika, ultraljud mm 

Mina tårar började rinna, jag ringde Micke som var på väg till ett möte. Han snabbade sig hem igen och sen åkte vi till Barnakuten på Östra. Återigen fick vi ett rum fort pga alla bakterier vilket kändes skönt. Väl där kom doktorn och berättade att nya prover ska göras för att se vad de visar idag… 

En sköterska kom och stack Edwin i andra stortån för att få ihop blod till fler prover. Sen behövdes ju ett nytt kisseprov… och det är ju inte bara att be en bebis att kissa i en mugg. Vi väntade och väntade och väntade… Inget hände! Då beslutade doktorn för att ta ett prov direkt från urinblåsan via ett stick i magen *ryser* 

Edwin fick emla och sen ännu mer väntan innan läkaren och en sköterska dök upp igen. Provet togs och Edwin gallskrek :-( Jag tyckte det var jättejobbigt… Lagom till att provet var taget och läkaren gick så kissade Edwin sååå duktigt på britsen som han låg på :-)  

Dryga halvtimmen senare kommer läkaren tillbaka, berättar att urinet är skickat på odling igen, sänkan var bra (som igår) och även ett njurprov var ok. Så innan vi fortsätter ev behandling så blev vi utskrivna till imorgon förmiddag. Då ska vi tillbaka igen för vidare utredning, då är även odlingen på Edwins urin klart… 

Jag är väldigt kluven i allt… Det känns som om läkaren svamlar och inte vet riktigt vad som ska göras. För hur kan det komma sig att en bebis tappar ett halvt kilo vikt pga uvi? Han äter ju, bajsar och kissar… 

Imorgon är det iaf en ny läkare vi ska träffa, hoppas på mer raka svar utan massa svammel och snurrande *suck*

Taggar: ,

I morse var jag och Edwin på BVC för första besöket. Där visade det sig att Edwin fortfarande går ner i vikt, han har nu tappat ett halvt kilo sen födseln. Dessutom tyckte BVC-tanten att han var alldeles för gul i huden och i ögonvitan :-(  

Så det var bara att åka till Barnakuten på Östra och få vidare utredning *suck* 

Jättemysigt att komma in i ett väntrum där det satt kräksjuka barn med påsar i knät :-( och vi har en bebis på nio dagar… Vi fick iaf komma in på ett rum ganska fort när en sköterska såg att Edwin inte var så gammal. Sköterskan undersökte Edwin, vi tog tempen och vägde igen. Ingen feber och samma vikt som på BVC, 4.220g (vägde 4.710g vid födseln) 

Därefter började väntan, och jag avskyr att säga det men på en akutmottagning ska man inte behöva vänta på läkare *grrr*  och ABSOLUT INTE i två timmar satt vi i detta jäkla lilla rum och väntade. Då kom en virrig doktor in, Edwin fick bli naken igen för tredje gången samma förmiddag (vilket han avskyr) Läkaren klämde och kände, var ganska vårdslös och snurrig i sitt samtal. Dessutom luktade han cigg och kaffe, INTE OKEJ!!! 

Edwin passade på att kissa ner britsen han låg på, då hojtar läkaren till att vi skulle fånga upp kisset. Hur lätt är det då?? Så läkaren hämtade en mugg och föste i Edwins urin från britsen i muggen för att kunna göra en odling… Ni skulle sett *skrattar* Intressant att få höra provresultatet på den odlingen sen ;-)

Sen sa läkaren att en sköterska skulle komma och ta blodprov för att utreda vidare om varför Edwin är så gul i hyn, så gick han… 

Jag och Micke satt i rummet, tittade på varann och bara undrade hur detta återigen kan vara en akutmottagning. 

Sköterskan kom, tog blodprov i Edwins stortå :-( Aj aj aj… så ledsen liten Edwin jag hade. Usch!!! Jag frågade sköterskan när proverna skulle vara klara, fick till svar att nån gång i eftermiddag. Då kände jag bara att nu räcker det med att vara i detta lilla rum. Jag sa att vi måste hem, barnen slutar skolan osv. Hon skulle kolla med läkaren om vi kunde åka hem. Det gick bra, vi fick direktnumret till läkaren för att få reda på provresultaten imorgon (fredag) + att jag ska väga Edwin före och efter amning för att se så han får i sig tillräckligt med mat. 

Fortsättning följer imorgon… phuuu…

Taggar: ,

Igår hade Edwin en riktig skrikdag, det enda som tröstade var att få äta/snutta på mina bröst. Visst är det mysigt, men inte hela dagen. Snacka om att inte hinna göra något här hemma. Stackars Micke fick göra det mesta, inte för att han gnäller, men jag VILL oxå greja/fixa/ordna här hemma.

Jag tror att Edwin hade lite magont med tanke på att han inte gjort nummer två på några dagar. Dessutom hade ”dumma jag” fallit för frestelsen och ätit lite choklad på måndagskvällen *skämmes* Det kan ju oxå ha gjort tisdagen lite jobbigare för honom… På kvällen precis innan jag skulle sova så brakade det äntligen i blöjan iaf :-) Så avslappnad gosebebis vi fick sen. Tänk vad det kan styra en litens liv…. Sen somnade Edwin gott runt klockan 1 och sov till klockan 6.40 idag!!! Väluppfostrat barn :-D

Nu, efter lite mysmorgon och matning, så sover han brevid mig i soffan… så jättefin och gosig.

DSC00423

Edwin just nu i soffan….

Jag ska passa på att duscha och fixa mig lite nu innan han vaknar igen. Sen ska vi åka och handla lite, börjar bli tomt i kylskåpet, har ju inte handlat på en vecka :-)

Det är ju min månad, min födelsedagsmånad. Det kommer även bli bebis månad, det trodde jag ju inte innan :-)

Sitter och skriver här klockanb 6 på morgonen och jag har varit vaken sen kvart över fyra. I vanlig ordning har tankarna snurrat en hel del. Jag har även bestämt mig för att åka till ”drop-in-mottagningen” för att träffa en läkare redan idag. Ja varför ska jag vänta tills imorgon???  Jag vill ha ett besked om igångsättning, jag vill kunna planera veckan och känna att jag kan börja min resa som trebarns-mamma. Det går inte att vänta mera, Micke har saker han MÅSTE göra denna veckan, möten + utbildning hela helgen. Dessa saker går ej att ändra på… Vi har redan ändrat, skjutit på saker och framför allt låst upp folk tillräckligt nu.

Sen är det ju så oxå att mitt mående oxå är viktigt. Gravid och mysighet i all ära, men jag är nöjd. Jag är otroligt trött på att ha så ont som jag har. Smärtorna i mitt bäcken är fruktansvärt jobbigt, och jag är rädd att det blir bestående om inget görs snart. Sen vill jag kunna gå ut, promenera, göra vanliga saker utan att nästan ha panik. Jag vill även att mina stora underbara barn ska få en mamma som inte gnäller och gör grimaser vid rörelser som är totalt normala i vanliga fall. I dagens läge så är det en enorm kraftansträngning att kunna åka och handla mat. Promenera finns inte i min värld. Köra bil är oxå jobbigt… *gnäller massor*

Som sagt, det är bra nu.

Dessutom kan jag ju meddela att jag inte fått några sjukpengar från FK. Nä nä, nu ska nästa ställe bråka. Havandeskapspenningen gick ju så bra, men nu fick jag bara utbetalning tom den 2 februari :-( Så det innebär att mycket pengar saknas denna månaden. Jag är ju sjukskriven för att jag har tuff medicinering och inte ska överanstränga mig nu på slutet av graviditeten. Allt detta står på mitt sjukintyg, men nä, nu ska FK pilla sig i naveln och fundera, dra ut på tiden och göra allt för att slippa betala ut dessa stackars kronor till mig som betalar skatt och sköter mig annars *muttrar*

Livet leker mina vänner :-)

Fortsättning följer om denna dagen, vad som händer vet jag inte än…

Taggar: ,

Igår kväll vaknade Fliz när jag skulle släcka i hennes rum runt klockan 23. Hon låg bara och tittade så jag visste inte om hon ens var vaken, ibland brukar hon prata i sömnen och även titta innan hon kommer till ro. Men helt plötsligt säger hon att hon hade ont i magen. Jag satte mig hos henne och frågade om hon mådde illa, eller om det kanske var magknip. Då visste hon inte riktigt… Vi gick till toaletten iaf, jag fick en magkänsla av att det var nått på G. Medans Fliz satt på toa så skulle jag hämta ett gummiband till hennes hår (återingen magkänslan, bra att ta bort håret om hon spyr)

Jag hann inte så långt, två steg utanför toaletten, så spydde hon. Snabbt var jag inne hos henne igen och fick henne att ställa sig upp och inta position ”vita-telefonen-samtalet”. Sen var det igång… Stackars min lilla Fliza!!!! 

Hon var jätteduktig. Sen fick det bli en kvällsduschning, borsta tänderna och prat innan vi la oss i min säng. Där somnade hon runt halv ett, ja även jag som var totalt megatrött. Två timmar senare vaknade Fliz igen, då var det dax igen, men rensa tarmen-modellen. Sen somnade hon jättegott igen och sov till klockan 10 idag *ler*

Micke och Whille är oxå hemma idag, just för Vinterkräksjukan och 48 timmars regeln. Så det har varit inomhusfamiljedag vilket varit ganska rastlöst stundtals… GAAAAAAAAAAAAAH *frustration*

Fliz har inte spytt nått mer idag, hon har ätit lite grann och druckit te och saft. Så Whille får gå till skolan imorgon, har kollat det med hans lärare. Eftersom det inte hänt nått mer med Fliz så har vi uteslutit Vinterkräksjuka, det är nog mer så att hon har fått i sig någon konstig dum bacill. Fliz är hemma imorgon med just för att vila magen och kolla av henne en extra dag…

Jag själv blev ju lite orolig när Fliz blev dålig igår, tänkte direkt Vinterkräksjuka och förlossning *mardröm* Jag slängde i mig vitpepparkorn och bara önskade att inte jag ska bli smittad :-) Nu gick ju allt bra *peppar peppar*

Taggar: ,

Sjuka barn

Efter nästan en hel veckas hostande så kände jag i fredags att nu får jag nog hålla hemma barnen. De båda har en vansinnig hosta och vanlig receptfri hostmedicin hjälpte ingenting :-( Så efter lite sökande efter en ny bra Vårdcentral att lista sig hos så hittade jag till sist ett kanonalternativ. Jag ringde dit vid klockan 10 i fredags och fick en tid för båda barnen till senare på eftermiddagen.

Det visade sig att båda barnen dragit på sig luftrörskatarr. Det är ju inget som är farligt, men hostan är ju jäkligt tuff. Läkaren skrev ut en bra hostmedicin, Cocillana-Etyfin. Det gäller ju att inte överdosera denna *HAHA* Både jag och syrran har råkat göra det vid tidigare tillfällen, man blir totalt golvad då ;-)

Whille som aldrig tar flytande medicin hade det lite jobbigt att behöva svälja. Men med lite Coca Cola i ett glas brevid så gick det jättebra. Hostmedicinen hjälpte faktiskt en hel del redan första natten. Sååå skönt!!!! Barnen som de tidigare nätterna hostat nästan oavbrutet sov så gott :-)

Barnen har varit mycket bättre i helgen, men jag valde ändå att hålla båda två hemma även idag, måndag. Whille har fortfarande ganska jobbig hosta och är även lite snuvig. Men jag hoppas att de båda kan gå till skolan imorgon eller onsdag. Det går åt rätt håll iaf, det får man vara glad för :-D

Taggar: ,

Ja det är bara en sånn dag :-( en skitdag… en gråtdag…

Jag känner mig ledsen och deppig

Jag har skitont i ljumskarna, blygdben och höfter idag

Jag är orolig att inte få tag på Micke om värkarna sätter igång

Jag saknar att ha Micke hemma, även om jag är JÄTTEGLAD för att han har jobb igen. Men från att inte ha något, till att nu ha jobb + gå en utbildning (4 dagar i veckan) vilket gör att han är hemma mellan kl 21-22 tre dagar i veckan :-(

bild4

 

Taggar: ,

Den känslan fick jag idag när vi fick parkera en bit bort från Scandinavium. Jag har ju jäkligt svårt med kylan och sammandragningar, skrev ju även om det i tidigare inlägg idag.

Promenaden på normala 5 min tog säkert 10 min och jag fick stanna flera gånger. Kroppen ville bara lägga sig ner, helt allvarligt så ville även ena hjärnhalvan det oxå. Viljan att gå fanns inte och jag kände att det spelar ingen roll om folk tittar eller tror att jag är ett fyllo, jag lägger mig. Det gjorde så ont, så ont… Men som tur var har jag ju en andra hjärnhalva som tänker i klartext och ger mig energi och vilja.

Ännu värre blev det på promenaden tillbaka, när Disney On Ice var slut. Vi hann gå ca 100 m, sen sa jag till Micke att nu gör det ont. Värken i ryggen och nedre delen av magen var så jobbig, det krampade i mitt ena lår och jag var tvungen att koncentrera mig för att inte få panik. Jag vet inte hur många gånger jag fick stanna, massor med folk gick bakom, framför, förbi och jag bara avskydde allt vad folk hette just då… Kände att tårarna var nära, både Whille och Fliz var oroliga medans jag sa till de att det inte är någon fara. Tillslut sa Micke till mig att andas (profylax) och då gick det faktiskt lite bättre… Jag har nog aldrig varit så lycklig att få sätta mig i en bil som jag kände efter den promenaden :-) GAAAAAAAAAAAAAH!!!!

Disney On Ice var bra, Fliz var jättenöjd. Whille var trött och höll på att somna i andra akten *HAHA* Han lutade sig mot Micke och blundade flera gånger :-)

Första akten var bäst enligt mitt tycke, då var det lite blandat som det brukar vara. I andra akten handlade det bara om Peter Pan, och det blev lite småsegt. Men som sagt, överlag är det en härlig tradition med härliga Disneylåtar och förväntansfulla barn.

Fliz köpte sig någon form av trollstav som snurrade och lyste, 160 jäkla spänn. De har ju vett att ta betalt. Whille hittade inget och där fick vi chansen att ”muta” honom med att han får 100 kr att köpa något i leksaksaffär. Han nappade direkt *HAHA* Bättre att köpa nått man vill ha än nått från Disney On Ice som ändå blir liggandes sen.

Nu är vi hemma iaf, jag toknjuter av att känna tryggheten omkring mig :-) Inga fler promenader här inte… benen i högläge och lagom ansträngning!!! Det är mitt levandsmotto nu och tills bebis tittar ut!!!

Taggar: , , ,

« Äldre inlägg